vad nu då, tänker ni kanske? Ska berätta om dagen och börja med imorse. Och där är det väl ingen dramatik. Började dan med lite sovmorgon och åkte sen in till skolan. Väntade där på att Natalie i min klass skulle svara på ett sms om vi båda skulle ge blod idag eller om det bara var jag. Men det blev bara jag. Så satte mig först och plugga lite på min labbrapport, käka lunch och drack en jäkla massa vatten. Det hade jag gjort vid frukost också. Så ni kanske undrar varför jag skriver detta ointressanta. Jo jag ska komma till saken. Sen efter lunch så gick jag till blodbussen för att ge blod, och där gick det väl inte riktigt som tänkt. Man ska ju ge 4,5 dl men jag gav bara 2,9. Men sköterskan sa att det iaf skulle komma till nytta, för det skulle gå till forskning. Hon sa att det behöver bli 4 dl för att ges till nån patient. Men iaf, ska berätta vad som hände där inne i blodbussen. Hon berättade att jag hade ett hemoglobinvärde på 133 och man måste ha minst 125 för att ge blod, så ingen järnbrist här inte. Hon stack in nålen och det kändes bra första minutrarna. Hon hade sagt innan att om det gör ont eller känns konstigt så ska du säga till. Men efter ett tag så började jag känna mig lite, lite illamående. Men jag försökte att inte tänka på det och pratade på med sköterskan. Sen så kände jag att det blev värre och det märkte sköterskan så hon frågade hur det var. Och jag sa att jag mådde lite illa och sen vart det snabbt värre. Hon frågade om jag ville avsluta blodgivningen och jag ville verkligen inte det. Frågade hur mycket det var kvar och hon svarade 2 dl. Så då sa jag att jag ville avsluta det. Visste typ inte var jag skulle ta vägen, orkade inte ens hålla ögona öppna, fick svårt att fokusera blicken så valde att blunda. Så då vart det ju fart på sköterskorna. De tog bort nålen och jag hörde att de sa nu är nålen borta. De sa att jag skulle försöka röra på fötterna men jag glömde det hela tiden och sen orkade jag inte heller för mina lår var helt skakiga. Sen så skulle det ta blodtrycket på mig men det funkade inte, men det visade sig sen att batterierna var slut på den blodtrycksmätaren. Lite komiskt, de försökte två gånger och så fick de inte fram nåt värde och jag vart ju jätteorolig. Men då bytte de blodtrycksmanschett. I samma veva gav de mig en blodtryckshöjande medicin som smaka så jävla äckligt. De lyckades mäta mitt blodtryck sen och det visade 116/43. Och det var liksom när jag mådde bättre, då kunde jag till och med hålla ögonen öppna. Så undrar hur lågt mitt blodtryck var innan det. Sen så vart det långsamt bättre och bättre. Sen så frågade de om jag ville att de skulle ta bort kylkudden som låg under min nacke. Tänkte då, vafan vilken kylkudde. De tog bort den och då kände jag att det hade varit kallt. Men jag har inget minne av att de placerade den under min nacke. Detta gör att jag tror att jag var avsvimmad en liten stund men antagligen inte särskilt länge. Men jag måste säga att sjukvården är jäkligt bra. De såg ju när jag började må dåligt och sen tog de hand om mig och de kollade ju så att jag mådde bra när jag gick, kände mig verkligen ompysslad då. Fick vatten och juice och sen skulle jag ta nåt att äta när jag gick. När jag gick så mådde jag bra igen som tur var och hade återfått färgen i ansiktet. Det var en där som sa att nu har du återfått färgen på läpparna iaf, så måste ha varit himla blek. Men jag ska ändå inte ge upp det här, ska ge blod igen om fyra månader eller vad det är. De sa att det kunde bero på ett lågt blodtryck som jag kanske har (och det tror jag) och sen att jag inte hade druckit tillräckligt med vatten. Hade druckit massor med vatten idag men annars gör jag ju inte det. Så de sa att det kanske var så att jag hade för lite vatten i kroppen redan innan och det är väldigt troligt med tanke på hur lite vatten jag dricker. Jag försöker dricka, men ska försöka dricka ännu mer nu. Och nästa gång jag ger blod då ska jag börja en vecka innan och dricka massor av vatten. Självklart inte så det går till överdrift men jag vill inte att det ska hända igen. Det roliga var att när jag kom tillbaka till det andra så berättade jag att det inte gick som det skulle. Och då skojade de och hade värsta teorierna om att jag svimmat, och blod hade sprutat överallt. De hade ju rätt på en sak iaf. Eller antagligen, för har verkligen inget minne av att de lyfte mitt huvud och la den där kylkudden under min nacke. Nej nu ska jag bara vila resten av kvällen, det tycker jag att jag är värd. Och blir nog att sova tidigt ikväll börjar bli trött. Men just nu har jag ju järnbrist eftersom jag blivit av med lite blod så är ju inte konstigt. Men har fått järntabletter för att ersätta blodförlusten och det är ju skönt. Fast kommer inte ta alla eftersom jag inte gav så mycket blod som man skulle. Nästa gång ska jag ge 4,5 dl. Tänker inte ge upp bara för att det inte funkade en gång.

« halvt inlägg
ett löfte »

This entry was posted on tisdag, december 4th, 2012 at 17:27 and is filed under Okategoriserat. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.