Plugga, plugga, plugga! Usch för det, men bara ett halvår kvar! Och måste tänka positivt, högskolan blir troligtvis hundra gånger värre än gymnasiet.

Tredje dagen på raken som jag skriver, helt otroligt! Eller har för mig det och orkar inte kolla, hehe. Första träningen på två veckor avklarad, så himla härligt för det var så sjukt jobbigt. Men varför händer det mig att varje gång efter en helt sjukt jobbig träning så får jag ny energi när jag kommit hem och jag vill bara springa runt som värsta duracellkaninen? Kunde jag inte göra av med den energin under träningen?

Men inget gott som inte har nåt ont med sig… Bara för att jag beslutade mig för att jag skulle göra dom där nedrans armhävningarna så mår min handled inte så bra nu. Vill så gärna få värsta armmusklerna, men att jag inte kunnat göra ordentliga armhävningar på nästan fyra år gör ju verkligen inte direkt saken bättre. Har nånting som kallas för ganglion, tror jag, och om nån har ett bättre alternativ än att slå in min knöl på handleden (för tror inte det funkar särskilt bra och vågar inte riskera att förstöra den helt och hållet) så får den gärna ge förslag!

Tjohoo!

Sitter för tillfället och funderar över lite saker. Snart börjar sista terminen på gymnasiet, men vad ska man egentligen göra sen. Vill verkligen inte börja plugga direkt, men samtidigt vill jag inte ta ett helt år uppehåll utan jag tror ett halvår skulle funka utmärkt. Men vad jag vet så startar inte alla utbildningar på våren och då kanske jag ändå måste vänta till nästa höst om det är en sån utbildning. Och den stora frågan – vad ska jag egentligen plugga till? Vad vill jag egentligen bli? Och vad ska jag göra under detta uppehåll? Jag skulle vilja åka utomlands, funderar som volontär för det verkar riktigt spännande. Skulle också gärna vilja åka på en mängd äventyr, typ till Australien och lära mig surfa.

Bara trevliga saker att fundera över, men ack så svårt att välja!

… jag skrev, men känner att jag inte har nånting att skriva om. Försöker ta det lugnt och njuta av lovet men det går inte så bra. Självklart är det härligt att det är lov och jag är jätteglad för det, men samtidigt gillar jag något enormt att ha fullt upp med träningar och pluggande och instrumentspelande. Jag blir nästan bara stressad när jag har så här mycket tid, det är nästan så jag funderar på att sätta mig med matteboken bara för att. Tror faktiskt att jag gör det nu!

Hemma från ännu en träning, gud vad jag älskar fotboll men gud vad jag hatar att vi är endast två från mitt lag på träningarna… Okej, vi tränar med ett annat lag och de var faktiskt tio, men det känns lite smått meningslöst eftersom de är tre år yngre och vårt lag antagligen kommer lägga ned. Så då är det nog dags att börja leta lag igen, tredje gången på 2 år.

Nej nu ska jag vara lite positiv också, imorgon blir det julklappsbyte och avslutning och sen looooov, längtar riktigt mycket!

Ett av mina största intressen är fotboll och jag har precis kommit hem från fotbollsträningen. En alldeles underbar sådan, känner mig riktigt mör i benen, alltså som det ska va!

Imorgon har vi nobeldagenfirande på skolan, typ enda skolan som har sådana traditioner. Men kul är det i alla fall och jag är sjukt taggad för det nu! Vi har tävlingar och vi tävlar mot typ 10 andra skolor (tror jag) runtom i Sverige och jag är så taggad för att vår klass ska vinna detta år. Nej, nu ska jag väl hitta på nåt bättre än att sitta och glo framför datorn, eller förmodligen inte men ändå :)

Känns som att jag ska spricka, spricka av lycka! Allt går så otroligt megabra nu, och nej jag är inte ironisk. Dröjer väl inte länge innan ett bakslag drabbar mig, men fram tills dess så tänker jag bara njuta av livet

Vet inte riktigt vad jag ska skriva, tänkte dra ett internskämt men det funkar inte så bra eftersom jag är den som vet varför det är roligt, så jag gör inte det

Istället ska jag berätta vad som har gjort mig irriterad idag.. Eller irriterad är kanske inte rätt ord men iaf, idag var det jag vet inte hur många som sa att de hade så mycket att göra och att de var nära på att gå in i väggen. Jag känner dom ganska väl och träffar dom ganska ofta och jag är väldigt säker på att de inte är på väg att gå in i väggen. Men eftersom man inte vet hur det känns men att man tycker att det är jobbigt så är det antagligen vad man kallar det för. Jag kan inte säga att jag vet hur det känns, men jag har en nära anhörig som gjorde det för några år sedan och det var ganska jobbigt bara det.. Happ, får väl se om det är någon som läser detta intressanta inlägg

Okej, jag valde att inte radera min blogg.. Åtminstone inte än.. Men jag kommer antagligen aldrig ha nån läsare så vad gör det isåfall

Min plan för dagen var att plugga hela dan, har nästan 100 uppgifter i matten + en filosofiuppsats som ska vara inne på tisdag. Vet inte hur jag ska hinna med det för känner verkligen inte för att plugga, och som ni kan förstå så var det just detta jag INTE gjorde idag. Måste verkligen, verkligen plugga imorgon, men vad gör man när man motivationen inte finns? Imorgon måste den infinna sig, vare sig den vill det eller inte

Fattar inte varför jag har skaffat blogg, om någon jag känner skulle få reda på det så skulle de antagligen inte tro att det var jag. Så därför kommer förmodligen inte den här bloggen ha en enda läsare. Så varför skaffar jag en blogg egentligen? Ni hör ju hur tråkigt det låter, så jag råder er, om någon lyckas hitta hit, leta tillbaks dit där ni var från början för det här blir inte kul… Jaja, jag raderar väl den imorgon eller nåt..