livet ibland
Jag är påväg att spricka, bryta ihop totalt. Vet inte vart allt är påväg just nu men jag ser inget ljus för tillfället. Jag har bra stunder, det har jag absolut. Som förra helgen när jag var på fest med mina fina vänner i Stockholm. Men de stunder man inte har fullt upp. De stunder man har tid att andas då är det som att en klump byggs upp och blir störrw och större. Kan inte förklara detta bättre men de senaste veckorna har varit fruktansvärda. Frågan är ju hur sommaren blir, då jag kommer få tid att andas igen. Jag vill inte det, låt mig få va kvar i denna stressande vardag för jag vill inte veta vad som väntar sen. Kommer jag orka? Just nu vill jag inte nåt, inte äta, inte nånting. Vill bara sova och aldrig vakna igen. Vill bara springa och springa tills jag dör. Jag vet att livrt går upp och ned ibland men känns som att jag är påväg ner i min egen grav. Men jag ska vara stark och kämpa. Kämpa för alla de människor som är svaga. Jag ska banne mig fixa det. Men just idag får jag nog tillåta mig att känna mig less. Less på allt…
This entry was posted on söndag, maj 19th, 2013 at 21:03 and is filed under Okategoriserat. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.