Hejsan!
Nu har det gått cirkus en halv evighet sedan jag senast skrev. Mycket har hänt men kommer inte lyckas få med allt i detta inlägg. Jag har nu hittills jobbat tre månader och jag börjar komma in i det mer och mer. Jag har lärt mig grejer som jag trodde att jag typ aldrig nånsin skulle lära mig, och särskilt inte efter så här kort tid. Men det är fortfarande mycket kvar att lära in, men jag är en bra bit på vägen.
Fotbollen då – ja, hur går den? Det är väl lite si och så. I en match för två veckor sedan skadade jag knäet. Jag har fortsatt köra trots ordentliga smärtor och har tvingats bära knäskydd för att överhuvudtaget kunna spela. Detta har gjort att jag blivit otroligt taggad på att spela, så har verkligen satsat järnet. Detta gjorde att jag för en vecka sedan blev uttagen till min första match med A-laget. Visserligen satt jag bara på bänken, men är oerhört lycklig över att ens ha nått så långt. Nästa match med A-laget är mot mitt gamla lag och jag är så otroligt taggad på att möta dem. Åtminstone bara få sitta på bänken, för att visa min gamla tränare och lagkamrater att jag blivit bättre. Grejen är nu bara att jag tvingats kliva av en match med ont i knäet och då kanske de inte vill ta ut mig till nästa match pga det eller att jag inte är tillräckligt bra. Jag har ringt vårdcentralen och fått en tid till nästa vecka men fram till dess käkar jag smärtstillande/antiinflammatoriskt om det skulle visa sig att det är en inflammation. Inte för att jag tror det men då har jag testat det innan jag kommer dit. Dessa tabletter hjälper iaf så jäkla bra, jag känner inte av mitt knä överhuvudtaget. Inte heller känner jag av min stortå som jag förmodligen har minst en spricka i. Så under morgondagens träning borde jag inte hämmas av mina smärtor. Så jävlar vad jag ska tagga till, till morgondagens träning. Jag ska visa att jag platsar i A-laget. Nu jävlar är det kriga som gäller för den jäkla platsen!
Förresten angående vårdcentralen så ringde jag dit för ett par dagar sen. Pratade med sjuksköterskan i säkert en kvart för hon visste inte vad hon skulle göra med mig. Jag ringde först och främst för knäet men tänkte att jag då lika gärna kunde ta upp om min trötthet eftersom jag velat undersöka detta väldigt länge nu. Börjar bli ganska jobbigt att känna mig så trött som jag gör vareviga dag. Så frågade mig tusen frågor. Äter du bra? Hur länge sover du? Rikliga menstruationer? Tränar du? Efter alla frågor fick jag som svar att ”du borde ju egentligen må bra”. Men detta kommer också att tas upp på mitt läkarbesök nästa vecka så får jag väl se hur vi går vidare med detta. Har ju liksom bra Hb och såna grejer. Så får väl se. Men är glad att jag äntligen tagit tag i detta. Detta var väl allt för nu!
This entry was posted on lördag, september 5th, 2015 at 10:41 and is filed under Okategoriserat. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.